iiidaidaida

Ett tag sen man skrev nu! skärpning nu vaa! hm ..måste ju skylla på nåt då..vad ska jag skylla på ..okej jag skyller på att jag har jobbat...sen har det ju varit soligt och varmt ute ..så då måste man ju ta tillfället i akt och vara ute och svettas lite (A) I måndags var det exakt tre år sedan Sanna dog...tänkte skriva ett långt jävla inlägg då.. men det blev inte tid till det så jag får väl skriva nåt om det nudå..

3 år sedan alltså...har det gått...tror inte att jag fattar det ännu...fast det gått så lång tid...fast ibland det känns som att det var igår det hände...minns dagen så tydligt...hur jag satt där i bilen med pappa ..hem från Sara....hur konstig pappa var... - varför ska jag hem? - vi tar det hemma sa han bara ...så jävla fokuserad han var på vägen....hur jag sen kom in i huset...i köket...mötte mammas blick ..såg mammas tårar...hörde hur hon började berätta...fattade noll ...nej det var inte sant....hörde Sanna ...sjukhus...- är Sanna på sjukhus? ville hälsa på henne och se hur det var med henne...mamma tvungen att upprepa ordet som jag tydligen inte lyckats förstå...Sanna Död..nej nej !! inte sant! omöjligt! Sanna!? som jag kände? minns hur orden sakta sjönk in i mig...och hur tårarna vällde ut...satt chockad och halvtförlamad där i gungstolen med en zooklubba i handen...förmådde mig inte äta den...bara gråta...dripp dropp dripp dropp..ord och frågor vimlade runt där inne i mitt chockade huvud....varför?! Hur?Sanna? är det sant? det är en dröm...aldrig!kunde inte fatta!

Har aldrig varit på en begravning förrut...förrän för tre år sedan...min barndomskompis blevmin första jag får gå på...sjukt! hennes föräldrar får gå på sin dotters begravning..hennes bror på sin systerns...hennes farmor..farfar på sitt barnbarns..hennes klasskamraters på sin klasskamrats...hennes kusin..farbor..faster ..ja ni fattar..alla får gå på en 14 årig flickas begravning...flickan som satt i mitt rum och skrattade och var så glad för bara nån vecka innan detta skedde..flickan jag känt i hela mitt liv...tjejjen jag har så underbara minnen från/av/med ..Sanna hon var inte längre levande...hon låg där i den vita kistan..med dom vackra men ändå så fruktansvärda blommorna på...hatade för vad blommorna stod för...vad allt det där menades...jag var där och upplevde det men uppfattar ändå inte riktigt...prästen som var där( han döpte  Sanna och även han hade förlorat en dotter) sa att hur kan man fortsätta att tro på Gud när något sådan sker...? han sa att varje människa har en uppgift i livet att uppfylla och när man uppfyllt den tar Gud  människan från denna värld...Gud ansåg att Sanna hade uppfyllt sin uppgift...

Jag själv tror inte på Gud...jag vet inte riktigt vad jag tror på...nåt slags öde iaf...vet bara att det där var meningen att ske...det var uträknat...efter olyckan..Sannas bortgång...har jag insett hur mkt man tar förgivet och att livet kan förändras totalt på bara några hundradels sekunder!!det är sjukt och otäckt! men sant...

med det här inlägget- den här texten.. vill inte ha nån sympati eller försöka fösköna min och Sannas vänskap på något sätt..utan jag skriver detta för att få rensa tankarna..känslorna och läka på nå sätt...den här upplevelsen går inte att beskriva med ord eller en bild...den är obeskrivlig och overklig och orättvist! det är vad det är! vet fan inte en snällare och omtänksammare person än vad Sanna var...detta säger jag inte bara för att situationen ser ut som den gör nu..jag menar det verkligen! har aldrig hört henne säga ett endaste dumt lr negativt ord om någon...hon var inte en sån person...hon var speciell..hon var verkligen det...har aldrig bråkat lr inte ens tjaffsat med henne en endaste gång..inte ens som små.. våra föräldrar är smått fascinerade över det.. undra om det berodde på hur jävla givmild och underbar hon var lr om vi helt enkelt klickade med varandra...för det gjorde vi verkligen...det spelade ingen roll om det var länge sedan vi setts..det var som om tiden stått stilla då vi sågs för inget förändrades någonsin mellan oss....!

För mig kommer Sanna alltid vara den där blonda lilla glada så otroligt snälla tjejjen i Burträsk! ibland kunde det gå flera månader och nu i slutet nästan ett år innan vi sågs...ni vet hur det är tiden flyger iväg och man tar saker förgivet man tar förgivet att man kan träffa henne senare..om nån  vecka...det gjorde jag..minns sista gången hon var hos mig...Sanna och jags stod där i köket bredvid varandra och våra mammor ojjade sig över hur stora vi blivit och så berättade dom hur otroligt förtjust jag varit i Sanna då jag var liten..hur jag brukade pussa henne och hon såg rätt så fundersam ut ...när vi stod där brevid varandra i köket fylldes jag av ett lugn..jag visste att vad som än hände i framtiden så skulle Sanna alltid finnas där för mig...hon var en sån...man kanske inte sågs så ofta ibland...men hon fanns alltid där..hon hade ju alltid gjort det också ...men saker blir aldrig som man tänkt sig...jag hade tänkt bjuda hem henne rätt så fort igen...tänkte att hon kunde sova över och så kunde vi gå på stan och shoppa osv...men det hann vi aldrig till...

Kommer alltid att minnas dig! Tänker på dig varje dag...förrut..där i början..grät jag mig ofta till sömns....inte så mkt för att jag tyckte synd om mig sälv...lr det är klart jag grät av saknaden efter dig..men jag tänkte mer på din familj och människor som varit i din närhet varje dag..som hade den där vanan att se dig varje dag...jag hoppas på att få se dig en dag igen...jag tror vi kommer göra det:) dina föräldrar tror också att dom kommer att få träffa dig igen! dom måste tro det...för att orka!

Tänk hur livet är...ser ut...förändras....förändringar är bra ..men inte alla...men på nåt sätt har allt en mening...fast man kanske inte förstår den..jag förstår inte varför deet blev just du? av alla alla människor...varför du ? det kunde lika gärna ha varit jag? varför inte jag istället?

vet inte vad jag ska säga mer...lr det finns egentligen så himla mkt att säga och skriva om det här ..men tror det är bäst att sluta ...blir bara så arg och lessen! länge sedan jag grät när jag tänker på dig...brukar bara se massa ljusa och glada minnen då jag tänker tillbaks..men nu när jag skriver det här...rinner det faktiskt..rätt så skönt...undra vars du är? hur det är det...om du minns mig...om du kan se mig och höra mina tankar..minns du lekparken bredvid din kiosk? den vi jämt stannade vid och lekte en stund i då vi besökt kiosken..lr genvägen vi tog då vi skulle til lekparken just vid dig...du var den första jag åkte buss till alldeles själv..du lärde mig massa nya kortlekar..minns dom tyvärr inte nu..du fick mig att prova på pizza med salami...jag tyckte fotboll var kul då vi spelade..du och jag och våra brorsor...jag minns när vi körde sångleken och du vann överlägset!! den gången vi var hemma hoss dig och jag spillde ut mitt glas säkert tre fyra gånger på rad! du bara skrattade! minns ditt skratt din röst...ditt rum...kattungarna..Molly...hur vi låg långt in på nätterna och lekte med Barbiedockor och skrattade..jag älskade dina berättelser..dom var så roliga...tex den med Johnnys kalsonger uppe på skåpet...jag minns tv programmet vi såg på sist...din röst...saker du berättade...sen minns jag korven jag fick av dig...har kvar den ännu...jag minns den senaste glassen vi åt där på din kiosk..med Victoria...det finns hur mkt som helst som jag minns med dig! och det är bara fina stunder=) jag är så tacksam för dom! och det finns inget jag ångrar med dig! det enda jag ångrar är att jag inte tog tillvara mer på tiden där i slutet..anyways I will always remember  you!

I sit and wait
does an angel contemplate my fate
and do they know
the places where we go
when we´re grey and old
´cos I´ve been told
that salvation lets their wings unfold
so when I?m lying in my bed
thoughts running through my head
and I feel that love is dead
I?m loving angels instead

and through it all she offers me protection
a lot of love and affection
whether I?m right or wrong
and down the waterfall
wherever it may take me
I know that life wont break me
when I come to call she wont forsake me
I?m loving angels instead

when I?m feeling weak
and my pain walks down a one way street
I look above
and I know ill always be blessed with love
and as the feeling grows
she breathes flesh to my bones
and when love is dead
I?m loving angels instead

and through it all she offers me protection
a lot of love and affection
whether I?m right or wrong
and down the waterfall
wherever it may take me
I know that life wont break me
when I come to call she wont forsake me
I?m loving angels instead




Sannasol!
900603- 040806 R.I.P

En ängel flög förbi
Mot himmelen så fri
Men hon lämnade sitt leende,
på vår jord
Som en sol som värmer oss
Som ett himmelskt stjärnebloss
Så vi kan betrakta livets skeende,
med en tro
Kärleken är