iiidaidaida

Idag har jag gjort mig själv stolt. Jag har äntligen lyckats kliva upp då väckaren faktiskt ringer, dvs 09.00. Att jag knappt sovit något inatt gör min lilla bedrift ännu större. Jag fick nämligen en sömnparalys inatt och ni som upplevt det kanske känner igen rädslan för att somna och få en till. Ni som inte vet vad det är så kan jag kortsagt säga att det är ett förlamandetillstånd som kan uppkomma när man håller på att somna eller vakna. För min del så känns det som att jag är vaken, jag ser mitt rum klart och tydligt och kan inte röra mig, fast än jag säger till min kropp gång på gång att röra sig. Det värsta av allt tycker inte jag är själva grejen att man är förlamad, nej det värsta är att jag både ser och hör saker som befinner sig i mitt rum. Fastän jag innnerst inne vet att det är sömnparalys så är det jätte otäckt att höra röster som ställer frågor till mig och att jag svarar dom.

Men men nog om mina nattliga upplevelser nu ska jag faktiskt ta tag i den här dagen!